lördag 27 augusti 2016
Shopping och troll
God morgon!
Det är skönt att vara hemma i Ullbers. Nu har vi tänt brasan i vardagsrummet, ljusen är tända och det har regnat i natt. Nu ser det ut som solen börjar bryta fram ur molntäcket. Jag sitter här med en kopp kok kaffe med Leo vid min sida och njuter av livet.
Idag ska vi iväg och handla lite i Skellefteå. Det blir mat och så någon grej som jag ska ha till vattenslangen så jag kan tvätta bilen, toasits, bil, konsoller till hyllan i köket. Det blir lite så att vi samlar på oss grejer som ska handlas så vi slipper åka var och varannan dag. Det är ca 8 mil till Staán och vi trivs hemma så, ja ni förstår.
Igår var jag iväg och träffade församlingsherden i Boliden-Jörn. Vi hade ett riktigt bra samtal om deras arbete kring de personer som söker asyl. Vi pratade om de utmaningar som finns i församlingen men också om glädjeämnen som kommer med dessa frågor.
Jag ser verkligen fram emot att besöka församlingarna som arbetar med dessa frågor i Luleå stift, intressanta frågor, aktuella frågor.
Dagens mannakorn
"Om vi bekänner våra synder är Gud trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet." 1 Joh 1:9
Jag tror på en förlåtande Gud. Jag tror att Jesus har dött för mina synder och att Gud ser på oss med kärleksfull blick. Att bekänna sina synder betyder för mig att jag får insikt om mina brister. Ja, även jag har brister :) Jag tror att det ibland är svårt att se sina brister, de mörka som vi alla bär inom oss. Vi har alla blivit brända och i och med det så blir vi även försiktiga. Vi bär på våra ryggsäckar och vi kan inte jämföra oss med varandra vi har bara oss själva att jämföra oss med.
Jag är övertygad om att Gud är trofast och rättfärdig även om jag inte bekänner mina synder. Gud sviker inte, det kan människor göra. Gud finns alltid vid vår sida, oavsett vi vill det eller inte. Gud är tålmodig med oss och väntar in oss.
Jag tror att det är bra att be och tala med Gud, men jag tror också att vi behöver människor som lyssnar på oss och som inte dömer oss när vi talar om våra brister, när vi känner att vi har svikit eller gjort någon illa.
Jag har gått i terapi, gått i bikt och haft självavårdare. Att få prata med någon om sig själv är för mig att få ljus på trollen, efter ett tag så försvinner det. Trollet eller bekymret, det som gnager mig, det försvinner. Jag glömmer inte men jag kan leva med det.
Vi behöver inte berätta allt för alla, men vi behöver få berätta något för någon.
Allt gott
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar