God morgon!

Igår var jag hela dagen i min hemstad Eskilstuna och hade en underbar dag med min dotter K. Vi besökte min farmors och farfars grav. Min farmor var ett stort stöd för mig under min uppväxt och jag saknar henne fruktansvärt. Det här med att sorgen ska försvinna tror jag inte ett dugg på. Jag lyssnade på ett radioprogram igår där en dam berättade att hennes sorg efter sin make hade mojnat. Det tyckte jag lät som en skön beskrivning på en sorg som är närvarande men som inte styr min vardag.

Vi åt lunch hos min mor och styvfar, grillat....mums...och sedan åkte vi till Tuna Park och shoppade lite. Jag provade lite kläder men insåg att om jag skulle kunna bära vissa av kläderna skulle det vara bra om jag åt lite mindre chips. Något som bara är ett måste för mig när jag är i Eskilstuna på sommaren är att äta Slagsta glass, en klassiker, våffla med vanlijglass, jordgubbssylt och grädde. Som sagt, jag behöver nog dra ner även på glassen om jag ska kunna komma i kläder som jag försöker ta på mig i provrummen i klädaffärerna.

Idag tänkte jag packa undan lite i trädgården. Vi har ganska mycket blommor och några krukor som vi tänkte lämna kvar. En del av sakerna tänkte vi åka iväg med till återvinningsstationen och blommorna ska vi skänka bort. Det är en helt annan växtzon dit vi nu flyttar, så vi får tänka om när det gäller trädgårdsväxter. Jag har under några år övervintrat våra pelargoner som nu börjar bli riktigt kraftiga och fina, jag undrar om de kommer att överleva vintern i Ullbergsträsk, där det är växtzon 7 (tror jag).

Dagens mannakorn

"Om ni blir kvar i mig och mina ord blir kvar i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det"  Joh 15:7

I höstas bestämde jag och min man att vi skulle flytta till Västerbotten. Under den här tiden har vi fått jobba med huset i Örebro, försökt ordna med lägenhet och jobb för mig i Norrland. Det har varit lite oroligt om hur vi ska klara oss om vi inte får huset sålt i Örebro, om jag inte får jobb eller (då visste vi inte att vi skulle få köpa huset i Ullbergsträsk) vart vi skulle bo. Men vi visste att vi ville flytta till vårt drömställe. Våra barn hade flyttat hemifrån och det kändes som att nu eller aldrig gör vi slag i saken och gör det som vi drömmer om. Vi har bett och känt oss lite osäkra på hur allt ska ordna sig. Men allt har ordnat sig, vi har lagt våra liv i Guds händer och allt har löst sig, på bästa sätt.

Vi fick köpa vårt drömhus i Ullbergsträsk, jag fick inte jobbet jag sökte men jag fick ett annat som passar mig mycket bättre, och nu har jag även fått tag på ett rum i Luleå (eftersom jag ska veckopendla) som jag hyr av en ung flicka som är med i missionskyrkan.

Gud, ge mig sinnesro, att acceptera det jag inte kan förändra
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden

Jag försöker att bli kvar i Gud, men ibland tvivlar jag att Gud hör mig. Under den här inre resan från i höstas har jag verkligen insett att Gud är med oss i det vi gör. Jag tänker att Gud har en plan för mig. Gud gör inget mot min vilja och när jag inser vad Guds vilja i mitt liv är och försöker att genomföra det så löser sig allting. Inte utan motstånd och inte utan en inre växt, men jag ska inte oroa mig, Gud tar han om det och jag kan fatta mod och förändra det jag kan och inse att jag inte kan förändra allt.

Allt gott